Les Calanques

Sitter och läser ur mina egna dagboksinlägg från ett drygt år sedan:

"och jag vill inte bli ett ångestknyte av uppdämd sorg"

Om jag fått min önskan uppfylld? Den frågan lämnar jag därhän.

Slutet närmar sig...

Hittade en dikt jag skrev vid ungefär den här tidpunkten för två år sedan (ursäkta nödrimmen)

A new year is coming

Memories creepin up on me
Memories from a long time to be
long time no see
But now I finally dare to look
now I got guts enough to open the book

A new year is coming
and this time my luggage
won't be so heavy

I've kept the things I learned
but left the sorrow
kept tomorrow

My experiences will always be with me
but the memoirs won't fuck up my
head at night
I won't be scared to fight
neither always prepared for it

A new year is coming
and I'm gonna take myself with it


Jaha, nytt år, nytt bagage var det ja. Jag ska göra en favorit i repris och sluta röka.

Genom fönstret på ett tåg i Frankrike

En söndagmorgon i Marseille