J'ouvert i Paramin

Pappa väcker mig och Carole halv tre, klockan tre är vi utanför grannens dörr och strax därefter påväg.

När vi kommer till Paramin är det nästan tomt på gatan, människor står i små klungor längst kanterna. Vi går till en liten kiosk hörnet där några gamla män slagit sig ned. Jag får genast för mycket uppmärksamhet och känner mig illa till mods.

Snart blir vi inbjudna till en av männen, vi promenerar genom det lilla samhället och in till hans hus. Där är det ganska mycket folk och musiken som hörs överallt och som jag kunde alla refränger på redan andra dagen står på. Jag ber den jobbigaste gubben att lämna mig ifred, skålar en frukostwhiskey med en snäll gubbe och känner mig bättre till mods. Vi dansar, vi blir bjudna på mat och har det trevligt.

Strax innan sex går vi ut igen, och ser ljudbilarna komma, och människor i alla åldrar dansar bakom, alla i kläder man inte bryr sig så mycket om och insmetade i lera i alla sorters färger. Vi sällar oss till tåget, instämmer i "goodmorning neighbour" och dansar i gryningen och halva förmiddagen.